Mina val som du har valt dom.
Jag antar att du tar mig förgivet,
jag tar mig själv förgivet.
Det känns mest precis innan jag somnar,
när jag vänder ut och in på mitt psyke,
när jag pressar det tills jag domnar.
När jag är för stolt för att be om hjälp,
när jag vet att nästa dag kommer,
när jag inte hittar ut.
När det känns som om världen skulle rasa,
världen rasar,
och jag låter den.
(Jag har fastnat i minnet av en mardröm.)