Världen är min.
Dom höjer rösten, pekar med hela handen.
Alltid blir jag rättad av dom som hävdar nån sanning.
För varje misstag slår dom med fingret mot min bröstkorg.
Det finns för många idioter som tror att man kan hålla fokus med venerna fulla av sorg.
Dom sneglar, backar undan bort från mig.
Jag hör vad dom viskar, vad vet hon?
Dom stora och starka höjer ofta rösten, sätter stopp för mina ord.
Testa min gräns, jag sitter mer än gärna för mord.
(Jag jazzar loss, jag är.)