Slå mig så att någonting blir på riktigt.

Nu när alla korten ligger på bordet,
nu när du berättat sanningen,
nu när du erkänt det jag redan visste,
känns det bra?
 
Jag avskyr att bo själv.
Jag står inte ut med att vakna ensam,
om jag ens kunnat somna själv kvällen innan.
 
Ibland önskar jag att mitt handikapp syntes på utsidan.
 
(Jag vet inte varför du älskar henne som du gör.)
 
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: