Viljan att vara

Du blev mjuk.
Dina kinder.
Jag ville hålla dig.
Jag kysste mina egna tårar som rann längs din panna.
Din hand,
handen som höll i min jacka,
hårdare än någonsin,
den föll till marken.
Du blev mjuk.
Ljusen bländade.
Ljuden skar i öronen.
Flickan bakom skrek,
jag kände hennes frustation.
Jag vägrade släppa dig,
men dom slet.
Hårt.
Slet dig ifrån mig och in i ljuden, in i ljusen.
Jag satt kvar på asfalten en lång stund.
Tänkte att ambulansen snart skulle återvända.
Ibland går jag dit.
 
Vila på du, för när jag dör, då kommer jag,
och då ska du få veta.
1988 - 2010
 
(God came down and said nothing)