overcome, jag gav dig aldrig något värt att dö för.

Allt jag skriver blir bara skit och mitt hår är
 kammat på ett sätt som jag inte står ut med.
Saknar spritfyllornas förgiftande ångor och
långa svajande promenader mot något som aldrig kan förlåtas.

Du reser dig upp och går.
Och här ligger jag kvar och känner mig dum.


Du sålde mitt hjärta, på realisation och du sålde min stolthet, på närmaste auktion.
Du sålde min värdighet och min innersta hemlighet,
 av allt det jag gav har du ingenting kvar.

Jag hörde att dina drömmar gick i uppfyllelse,
 jag kommer ihåg dina ord, "det finns ingen som du", du hade gråten i halsen.
Och du kan ge dig fan på att det inte
finns någon som mig tänkte jag där jag satt ensam och
 stirrade in i flaskbotten efter flaskbotten.


har som sagt inget internet.
jag och sparven är mitt i en flytt.
hej bandhagen.

vår tid rinner


(Gräset är inte grönare på andra sidan, all skit är upprökt.)



1 A N G E L I J N A:

skriven

följa varandra på bloglovin?:)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: